KACKEL Höns är på modet och fler och fler skaffar höns. Det gör att även intresset för hönsutställningar ökar. Den 13-15 november ordnas både höns- och kaninutställning på Bollerup.

Mellan den 13 och 15 november visas 150 djur, kaniner och höns, av olika raser och färger. Det är Österlens fjäderfäklubb och Ystad-Österlens Kaninavelsförening som
anordnar bedömningsutställningen på Bollerup.
Bo Larsson, som är ordförande och kassör i föreningen, berättar att han själv har värphöns. Han har höns av raserna plymouth rock och maran, som lägger mörkbruna ägg. Dessutom har han hybridkorsningar, som är de som används mest som värphöns.
– Lohman är duktiga värpare, säger Bo Larsson. Populära i Skåne är skånska blommehöns, men de värper inte speciellt bra.
Han berättar att antalet småbesättningar till eget husbehov ökar markant och han uppskattar att det åtminstone finns mellan 3 och 400 små värphönsbesättningar i Skåne.
– Man kan även hyra höns och ta med över sommaren till fritidshuset, säger Bo Larsson, sedan lämnar man tillbaka dem till hösten.
De höns som visas på utställningar är mest utställningshöns och de som har den typen av höns har dem för att de är vackra. så är även fallet för de kaniner som ställs ut. De kaninerna är sällskapsdjur, oftast till barn.
Hönstutställningar anordnas på fler ställen i Skåne. Till utställningen i Bollerup är det fritt inträde för elever och personal på Bollerups naturbruksgymnasium. Under lördagen och söndagen är det guidning och rundvandring på Bollerup kl 13.00.

LOVANDE Skogsägarna tror på framtiden och de tycker numera att lönsamheten inom skogsbruket är viktigare än förut. Däremot minskar de mjuka värdena, typ jakt och naturupplevelser, i betydelse.

Den årliga Sifo-undersökningen Skogsbarometern, i regi av LRF Konsult, Swedbank och sparbankerna, har kommit fram till bland annat dessa resultat efter att ha frågat ett stort antal personer som äger skog.
Fler och fler skogsägare är nu mer och mer positiva till lönsamhet. Själva lönsamheten påverkar också framtida planer för skogen. Betydligt fler vill i dag köpa mer skog, om chansen kommer.
2015 har varit ett positivt år för skogsbruket. Timmerpriserna har ökat. Massavedspriserna ligger däremot i stort sett stilla i södra Sverige och sjunker något på andra håll.
Jimmy Larsson, LRF Konsult:
– Skogsägare är nu mer positiva till prisutvecklingen på skogsmark. Normalt sett är kraven på lönsamhet mindre inom skogsbruket än i flera andra branscher, men nu märks lite av ett trendbrott. Andra värden än lönsamhet är viktiga för skogsfolket.
För 2016 tror 31 procent av landets skogsägare på stigande timmerpriser. Trots hög medelålder bland ägarna finns det många som gärna vill investera i ytterligare skogsmark. God hälsa och låg skuldsättning utmärker många av Sveriges skogsägare. Medelåldern stiger för övrigt inom kåren.
17 procent av landets privata skogsägare vill göra en förändring i ägandet inom de närmaste fem åren. De flesta av dessa tänker sälja till en släkting.
Nästan fyra gånger så många, 62 procent, tycker att det är lönsamt att investera i skog just nu. I södra och mellersta Sverige är priserna på skogsmark svagt uppåtgående, medan de faller något norröver i landet.

SKOGSSKADOR I Skåne fällde stormen Gorm 20 procent av den årliga avverkningen av skog. Drygt två miljoner skogskubikmeter föll i södra Sverige, till ett värde av cirka en miljard.

– I våra bygder blev det en hel del skador på skogen på båda sidor om den gamla riksgränsen mellan Danmark och Sverige, säger Stig Hermansson från Verum, regional skadesamordnare på Skogsstyrelsen, placerad i Hässleholm.
– Borta i nordväst blev det mer skador än i Göingebygden och resten av nordöstra Skåne. I nya hyggeskanter tog det hårt. Även på skog till slutavverkning. Grövre skog – timmerskog – blev, som väntat, hårt utsatt även nu.
Totalt fällde stormen 2,0-2,5 miljoner skogskubikmeter i Skåne, Kronoberg, Blekinge, södra Halland och södra Kalmar län. Skog som skulle vara värd minst en miljard, om den hade avverkats på ”vanligt” sätt.
Skogsstyrelsen, Södra och andra intressenter uppmanar nu skogsägare att få fram en överblick av skadorna:
– Gör upp en plan för hur detta ska lösas. Se upp för insektsangrepp inför 2016. Ta därför ut barrvirket ur skogen så snabbt det bara går. Kolla även de mindre partierna.
– Jobba aldrig ensam i stormfälld skog. Det är livsfarligt. Ta miljöhänsyn till vatten, nyckelbiotoper, kulturmiljöer, stigar och liknande. Lämna kvar vissa vindfällen och skadade träd på lämpliga ställen i skogen. Låt träd som redan sparats en gång vara kvar, uppmanar Skogsstyrelsen via ett pressmeddelande.
Stormen Gudrun fällde 2005 totalt cirka 75 miljoner skogskubikmeter. ”Kollegan” Per däckade 2007 omkring 16 miljoner kubikmeter. Egon i januari 2015 tog ner bortåt 3 miljoner. För Simone i oktober 2013 gällde 1,5-2,0 miljoner kubikmeter, alltså lite mindre än Gorm.
Nu fällde Gorm mest skog i Kronoberg: 825 000-1 000 000 kubikmeter, 600 000-700 000 i Skåne, bortåt 300 000 i Blekinge, nära 250 000 i Halland och runt 200 000 i södra Kalmar län.

NORRA SKÅNE

200 elavbrott i Osby kommun och 65 i Östra Göinge kommun är fortfarande inte reparerade efter stormen Gorm. De boende är mycket bekymrade och tänker nu väcka liv i det så kallade elupproret, som instiftades efter stormen Gudrun.

E.ON lovar att Lönsboda och Osby får tillbaka strömmen i morgon klockan 10, Örkened i morgon klockan 12, Killeberg och Loshult den 6 december klockan 21 och Visseltofta den 6 december klockan 22.
E.ON upplyser om att lokalt är skadorna på elnäten omfattande och kräver betydligt längre tid för reparation än de räknat med. Många strömlösa kunder är mycket besvikna eftersom prognosen inte stämt.
– Jag har ringt flera gånger och mötts av nonchalans, säger Krister Weidenmark i Visseltofta. Vi har varken vatten, el eller värme, men vedeldad järnspis, som kommer väl till pass. Vi är flera som felanmält i byn, men då har det visat sig att avbrottet här inte varit antecknat eller registrerat.
I Visseltofta har de fått beskedet att det tar så lång tid att reparera ledningarna för att E.ON inte kan lokalisera problemet. Men Krister Weidenmark menar att det vore enkelt att hitta en tillfällig lösning. Kyrkan har el och det skulle kunna gå att dra en kabel därifrån till de drabbade hushållen.
Han är mycket besviken och upprörd över E.ONs nonchalans och brist på förståelse för hur det är att vara utan el, värme och vatten i nära en vecka. Internet och fast telefoni ligger dessutom nere i ett stort antal byar runtomkring.
Kommunen har inte agerat på något sätt och det informationskontor som upprättats ligger i Tingsryd, flera mil från Östra Göinge och Osby kommun.
Under torsdagen besöker E.ON några områden med strömlösa kunder. De kunder som har varit strömlösa i mer än tolv timmar är berättigade till avbrottsersättning. Den ersättningen kommer direkt på fakturan. Man behöver alltså inte ansöka om den.
Susanne Gäre

POPULÄR Visst är det något alldeles speciellt med islandshästar?
Vänliga blickar möter oss i hagen. Galsi, Aldur, Glittnir och Fleygur kommer nyfiket fram och nosar. Vill bli kliade och klappade. Tjock man. Varm mule.

För Janet Adolfsson blev mötet med islandshästen hennes räddning från rädslan.
– Jag har älskat hästar sedan jag var liten. Som vuxen red jag halvblod. Efter en otäck olycka blev jag väldigt rädd. I ambulansen lovade jag mig själv att aldrig rida mer.
Saknaden blev stor. Att prova islandshäst blev en vändpunkt.
– Stora hästar kunde flyga i luften för ingenting. Islandshästen är helt annorlunda. Efter bara 20 minuter i sadeln grät jag av lycka. En helt ny värld öppnade sig, berättar Janet.
Islandshästen har levt isolerad på Island i tusen år. Rasen härstammar från de hästar som vikingarna förde med sig när de kom till ön. Strikt avel har fått fram en arbetsvillig häst med lugnt temperament.
De första islandshästarna importerades till Skåne i slutet på 1960-talet. De kallades islandsponny och fick snabbt dåligt rykte, eftersom de var otämjda och ingen begrep sig på de små hästarna och deras gångarter. Ett par eldsjälar tog hjälp av isländska ryttare och lärde känna rasens egenskaper. Efter hand blev kunskaperna bättre. På 80-talet började islandshästen bli populär i Sverige. I dag är den landets tredje största ras.
Att rida på en islandshäst är en annorlunda upplevelse. Den behagliga tölten och det lugna humöret gör rasen till en populär turhäst. Liten men stark tvekar den inte inför att bära ryttaren över stock och sten i tuff terräng. Om man ber om det bjuder den på sköna galopper i full fart.
I dag är islandshästarna Janet Adolfssons arbetskompisar. Sedan 16 år arbetar hon på Kvarnbacka, ett av landets största islandshästföretag med turridning i skånska Visseltofta och Fulltofta samt egen uppfödning på Öland.
– Förr såg många ryttare ner på islandshästen. De ville inte ens testa. Nu blir allt fler nyfikna och upptäcker rasens speciella kvaliteter. Nästan alla barn som kommer till våra ridläger går på vanlig ridskola resten av året. De lär sig jättemycket av att tölta och galoppera i skogen. Islandshästar växer upp i flock och är snälla och rara mot varandra.
Göran Montan, skånsk hästföretagare och tidigare ordförande i Svenska Islandshästförbundet, ser en tydlig trend: Islandshästarna blir allt högre och mer finlemmade. Svensk avel hävdar sig väl internationellt och ger hingstar och ston av världsklass. Ändå ses islandshästen fortfarande av många som andra klassens häst.
– Vi har rutinerade tävlingsryttare på elitnivå. I två decennier har vi kämpat för att bli medlem i Riksidrottsförbundet. Inte heller Ridsportförbundet har visat något intresse för oss. Trots att tävlingar med islandshäst vuxit sig starka och vi har rutinerade tävlingsryttare på elitnivå är det ingen erkänd sport. Vi uppmärksammas sällan på tidningarnas sportsidor eller i tv:s sportsändningar. Jag hoppas att det förändras, säger Göran Montan.

FRAMGÅNG Det rullar på för Källunda gårds mobila grishus, MOP, mobile organic piggery. Det tionde huset har just levererats till Munka Ljungby. Magnus Nyman Lindö som jobbat med sitt grishus i flera år var nära att ge upp, men då plötsligt vände det.

Det var redan i början av 1990-talet som Magnus Nyman Lindö kläckte idén som han funderat på i flera år. Han ville få grisarna på gården att hjälpa till och få dem att böka i marken. En dag när han skulle köra in potatisupptagaren slog blixten till.
”Det ska gå på hjul! Det ska gå att rulla.”
Som färdig produkt tänkte han sig ett grishus, som gav skydd för djuren med viloplats och matplats. Det skulle gå att förflytta och ha stängsel runtomkring hagen. Till att börja med var det elstängsel som gällde, men nu hänger stängslet med när man flyttar hela huset.
Vid ett grismöte i Västergötland presenterade han sin uppfinning. Nils Andréasen på Hushållningssällskapet tände till. Han tyckte projektet var värt ett försök och äskade fram pengar.
Magnus och Nils jobbade fram två grishus. Sedan kom JTI, Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik, in i bilden.
– Eva Salomonsson på JTI i Uppsala var också bra på att söka pengar, berättar Magnus, så de gjorde två grishus som jag gjort ritningarna till och som de byggde efter.
– Vi har också haft stor nytta av en studie som Hushållningssällskapet gjorde. I den följdes grisarna i några veckor, dag och natt, och anteckningar togs om grisarnas beteende, när dom sov, åt, bökade, var aktiva, inaktiva … De där studierna har betytt mycket för utfodringstider bland annat.
En annan viktig del i arbetet var utformandet av solpaneler, som driver utfodringsapparaten. Det arbetet stod JTI för.
Så var det dags för det tredje grishuset, som byggdes på gården. Det gjorde Magnus son Måns som projektarbete i skolan. Måns har sedan gått in i arbetet och jobbar nu på Källunda gård med Magnus.
Men det stora genombrottet kom när Lövsta Landsbygdscentrum på Gotland beställde hus nummer 4.
– Det blev en vändpunkt, berättar Magnus. Anders Ljung där har bidragit med mycket. Han bad om en offert och två dagar senare skickade han köpekontraktet.
Det var lite kruxigt att frakta ett grishus till Gotland med Magnus och Måns fick lov att bygga det färdigt i verkstaden på Lövsta.
– Det ser lite annorlunda ut än våra, säger Magnus, de ändrade och testade lite grejer, och det har vi haft nytta av.
Grishuset på Gotland fick stor uppmärksamhet till och med kung Carl XVI Gustaf var och tittade på det. Journalister skrev, både danskar och tyskar var nyfikna och de har varit på studiebesök liksom lantbruksrådgivare.
Det blev förlösande för hela jobbet och satte fart på efterfrågan. Två hus levererades till Kristianstad och ett till Umeå.
Magnus berättar att ekologiska bönder är ganska fiffiga och hittar sina egna lösningar. Men flera grisbönder som vill ställa om från konventionell grisuppfödning till ekologisk tycker det här med mobilt grishus är en bra lösning. Står det vid vägen gör det dessutom god reklam.
– Det är ett rationellt sätt att ha grisar på, det var tanken från början. Men under resans gång har vi stött på en hel del positiva överraskningar som att tamsvin skrämmer bort vildsvin. En annan fördel är att man slipper parasitangrepp, mask med mera. Det hade jag inte väntat mig.
Magnus och Måns har nu tillverkat tio grishus på gården och fler är på väg.
I vinter ska de bygga en servicevagn till foder och vatten och Måns och Magnus vill utveckla tre modeller i olika storlekar av grishusen.
– Jag tror det är större efterfrågan på större hus som kan rymma runt 50 grisar, säger Magnus. I dagsläget rymmer de 25.
För att hinna med allt får de ta hjälp av lokala hantverkare som Göinge Plåt och Unos elektriska i Sösdala.
– Målet är att om några år kunna sälja 25 mobila grishyddor per år. Husen ska konstrueras som byggsats, så blir det lättare att transportera dem.

På landet

Traditionellt står grisen i centrum på julen. Det där började så vitt man vet för cirka 3000 år sedan.

I arkeologiska utgrävningar kan man spåra att svinhållning och svinskötsel var vanligt förekommande redan då. Parallellt med tamsvinen fanns vildsvinen i skogarna. I Skåne hade man i tidig stenålder svin som ibland kallades torvsvin.
I Sverige var grisen dyrkad av hedniska svear. Vikingarna använde svin som förebild och svinet var centralt i den nordiska mytologin. Vid midvinterblotet – den stora hedniska festen i samband med midvintersolståndet – offrades grisar och döda kroppar hängdes upp i träd, företrädesvis ekar. Ekar och grisar har i historien ett nära symbiotiskt förhållande och till det som svin gillar allra bäst hör ekollon och bokollon. Inte bara i asatron utan också i svensk folktro har grisen en given roll.
Men vikingarna jagade vildsvinen hårt och på 1300-talet dog de ut i stora delar av Svealand, men också i Östra Götaland. På andra ställen som på Öland fanns de kvar ända fram till slutet av 1700-talet.
I Skåne utvecklades en hel kultur kring ollonsvin. Ollonsvinen bökade i skogen och vaktades av en svinaherde. Mitten av 1700-talet blev en brytningstid för den svenska svinhållningen. Ollonsvinen, som bara fått mat och samlats in under vintertid, hade varit norm. Men nu började man hålla grisar i större besättningar och de utfodrades året runt. Sedan dess har en enorm utveckling ägt rum. Flera raser har utvecklats, raser har importerats och avel har bedrivits. Sjukdomar och konkurrens har påverkat uppfödningen och besättningarna har blivit större och större.
Under en epok fanns många lantraser bara att beskåda på exempelvis Skånes djurpark, men när de ekologiska bönderna började satsa på grisuppfödning har de rustika raserna, som Linderödsgrisen, gjort comeback. Vildsvinen har också kommit tillbaka och många markägare är irriterade på deras framfart och åverkan på åkrar och ängar.
Meningarna om hur uppfödning, djurhållning, slakt och konsumtion av grisar och griskött ska gå till är delade. Flera alternativ står till buds, men faktum kvarstår att grisen är huvudingrediens på det traditionella svenska julbordet, med anor från midvinterblotet. Revbensspjäll, julkorv, leverpastej, julskinka … alla delar av grisen tillvaratogs efter slakten och på julbordet placerades ett glaserat och dekorerat grishuvud med ett rött äpple i munnen på ett strategiskt och symboliskt sätt,
Om detta och mycket mer kan man läsa i boken Grisens historia – så mycket mer än fläsk av Martin Ragnar.

EFTERFRÅGAN Det bubblar och jäser i Skåne som aldrig förr. Mikrobryggerier föds och växer upp i rask takt. I nuläget finns det runt 30 mikrobryggerier i Skåne. Ett av dem är Höganäs bryggeri.

Det är mörkt i industriområdet i Höganäs men vi hittar fram till Magasin nr 36 där det står Höganäs bryggeri på dörren. Denna kväll kommer kunder på besök för att prova på ölet, inte minst julölet, och äta en bit närproducerade charkuterier.
I lokalerna gjordes förr de berömda Höganäskrusen och vägg i vägg ligger Höganäs saluhall.
– Vi jobbar tillsammans här i en bred cirkel och det gemensamma ordet för vårt samarbete är kvalitet, säger Lukas Östberg, driftschef och en av de fem ägarna till Höganäs bryggeri.
Här i lokalerna, bland de rostfria tankarna från Ungern, jobbar en handfull personer. Bryggeriet har drygt två år på nacken och det går bra. Folk gillar deras öl och efterfrågan ökar hela tiden.
I början tappade de runt 80 flaskor i timmen för hand. För det krävdes två personer. Men så kom de över en gammal tysk tappningsmaskin från 1963, visserligen lite trött och rostig, men flinka händer fick liv i maskinen, som nu spottar ut 2 500 flaskor per timme.
– I början producerade bryggeriet 6000 liter i månaden, nu är vi uppe i 25-28 000 liter per månad, och tio gånger till skulle gå att sälja, säger Magnus Einarsen, som jobbar som konsult för Höganäs bryggeri.
Den trogna kundskaran finns runt om Höganäs, ölen säljs på de åtta närmast liggande systembolagen och går även till Systembolagets centrallager i Örebro. Men bland kunderna finns också många restaurangägare, i Malmö och Göteborg och till och med i New York.
– Vi vill öka produktionen lite till, men vi vill inte bli stora och kommersiella, säger Lukas Östberg, som har en bakgrund inom IT och som möbelsnickare. Det ska fortfarande vara kul och vi vill fortsätta att satsa på kvalitet.
Tänket om samarbete genererar också att restprodukten, drav, som blir kvar efter att man dragit ut merparten av sockret (maltos) och proteintet skickas till Kullalamm. Kulla både föder upp lammen på draven och gör sedan ölkorv av de vuxna slaktade fåren. En annan samarbetspartner är Alex chark, som gör korv med bryggeriets öl i korvsmeten. I bryggeriet säljs en del närproducerade matvaror och det går att köpa öl där rakt över disk.
Från att idén kläcktes till att bryggeriet invigdes i början av 2013 gick det fort. Lukas hade druckit och provat en del öl men tyckte det mesta var trist och tråkigt. I Höganäs har det funnits ett bryggeri, men det lades ner på 40-talet någon gång, tror Lukas.
– Det fanns ett utrymme, säger han, varför inte ta upp namnet?
Han snackade med några vänner, två killar stod klara att öppna krog. Lukas kände dem och plötsligt var de fyra killar som vid ett frukostmöte i oktober 2012 bestämde sig för att starta ett mikrobryggeri. Efter tio dagar på ett bryggeri i Ungern hade Lukas processen klar för sig. Sen har det rullat på. Vid den årliga öl- och whiskeymässan i Örebro vann Höganäs bryggeri priset för Sveriges bästa ale med sin Apa.
– Där är det folket som väljer, och det tycker jag är roligt, säger Lukas. Året därpå vann vi med vårt öl African.
– Vi vill hålla oss i mittfåran, säger Lukas, och bevara det folkliga anslaget.

På landet Melina Rosberg (t v) är produktspecialist och till henne ska du vända dig om du vill ha in en annons i papperstidningen På Landet eller här på sajten På Landet. Mejladress: melina.rosberg@skd.se tel: 0704-14 26 83
Mikael Ankarvik står för layouten och Susanne Gäre är redaktör. Har du tips på en bra nyhet, vill du skicka in en Minnesbeta eller en insändare till Åsiktsspiltan? Ring eller mejla då till susanne.gare@nsk.se eller ring: 0709-14 95 16

VINNARE Holsteinkon Sanna tog hem full pott och blev Supreme champion på mila-mässan 2016, som avslutades lördag eftermiddag. Best in show bland nötdjuren blev limousintjuren Hans. BILDSPEL från mässan.

Familjen Sjöland i västra Vedåkra, Hörby, vann igen. Deras holsteinko Sanna 1257 blev Supreme Champion, Grand Champion och bäst i ras på Mila 2016 och fick förutom äran ta emot 10 000 kronor, ett pris som På Landet sponsrat.
Vad gäller köttdjuren vanns Best in Show, bäst i ras och Grand Champion på Mila 2016 av limousintjuren 482 Hans av Oderup. Ägare är Carina och Rolf Hansson, Oderup.

Det var första gången som bedömning och muskelscanning av baggar gjordes på mila-mässan. Sponsorerna HK Scan och Slättö Kvarn bidrog med priser vilket gjorde tävlingen till den med störst prissumma i Sverige.  Maycon Vinborg och  Emma Jönsson från Tangará Farm i Västerstad tog full pott. De vann 1:a och 3:e pris i klassen Grand Champion yngre baggar, 1:a och 3:e pris i klassen Grand Champion äldre baggar samt priset för Best in show. Dessutom vann de priset för bästa muskelscanning i båda klasserna.
Tävlingen om starkaste drängen vann laget från Segragymnasiet. De kunde glädja sig åt 10 000 kronor i resecheckar.

CHOCK 500 sydsvenska odlare berörs när Findus lägger ner i Bjuv. Det rör sig om intäkter på mer än 100 miljoner kronor, uppger ATL.

Det var den 31 mars som Findus informerade sina anställda vid ett personalmöte. 450 personer varslas om uppsägning. Produktionen av djupfrysta färdigrätter och grönsaker flyttas istället till Reken i Tyskland.
Orsaken till nedläggningen är överkapacitet i produktionen, uppger företaget i ett pressmeddelande.
Enligt Henrik Hjalmarsson, vd för Findus i Sverige är ett viktigt skäl fabrikens geografiska läge.
– Även om Sverige och Norden är viktiga marknader innebär placeringen i Bjuv längre transportvägar och därmed högre kostnader till andra stora marknader som Syd- och Västeuropa vilket i sin tur gör det svårare för oss att stå oss i konkurrensen.
Henrik Hjalmarsson säger i ett pressmeddelande att han inte vill spekulera i hur snabbt förhandlingarna kring varslet kan genomföras. Bolaget kommer dock att försöka hitta andra samarbetsformer med Bjuvs kommun och andra som kan lindra effekterna av varslet.
Klart är också att de anställda inom Findus försäljnings-, marknadsförings- och supportfunktioner föreslår flyttas till Malmö under 2016-2017.
Totalt berörs 650 personer av varslet.
Reaktionerna är förstås starka. Många visar bestörtning och är chockade.
– Det är uppenbart att Nomad Foods var ute efter varumärket när de köpte Findus. Det här är ett hårt slag mot lantbruket. Jag vill tro att det kan finna en fortsättning men det krävs ekonomiska muskler för det, säger Kjell Svegrup, ordförande i Findus odlarförening till ATL.
Det nya fryshuset, som invigdes i Bjuv för knappt ett år sedan, berörs inte av nedläggningen.

På landet

Nedläggningen av Findus i Bjuv väcker ilska och förtvivlan. 4000 protesterade nyligen mot nedläggningen vid en demonstration i Bjuv. Alla hoppas förstås att någon ska kunna ta över anläggningen. Regeringen kallar Nomad Foods till Stockholm.

Smällen orsakade en chock i Bjuv och facebookgruppen Rädda Bjuv startade och fick massor av medlemmar. De är nu uppe i över 14 000. Den internationella fackliga organisationen IUL har startat kampanjen med protestmail till Nomad Foods ledning. De fick 4326 supporters på mindre än ett dygn.
Vid demonstrationen den 9 april deltog arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och vänsterledaren Jonas Sjöstedt. De stöttade alla som protesterade mot beslutet.
Regeringen vill ha svar på varför Nomad Foods köpte ett framgångsrikt företag för att sedan lägga ner det. De kallar Findus ledning till Stockholm för att räta ut frågetecken.
Findus har funnits i Bjuv sedan 1940-talet. Så sent som förra året invigde landsbygdsminister Sven-Erik Bucht den nya frysanläggningen och planerna på ett ”Food Valley of Bjuv” växte sig allt starkare.
”Genom samverkan mellan Bjuvs kommun, Region Skåne, det skånska näringslivet och med aktivt stöd från regeringen kan Findus flytt vändas till något positivt om lokaler och kunskap tas tillvara och utvecklas så att visionen om ett ”Food Valley of Bjuv” förverkligas”, skriver Kristina Yngwe, vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, i en kommentar.
Vad som kommer hända med anläggningen i Bjuv är ännu oklart. Kommer någon annan kunna ta över produktionen? Vill ens Nomad Foods sälja?
Susanne Gäre

På landet – Frågorna är många kring nedläggningen av Findus i Bjuv, men svaren få. Det säger Marianne Andersson, ordförande för LRF Skåne, till På Landet. Vi vet inte vad ägaren vill, men det är ju troligt att Nomad Foods inte säljer Findus till en konkurrent.

Marianne Andersson tycker att det är regeringens roll att se över vad som händer med svensk livsmedelsproduktion. Det är första gången i Sverige som ett företag tar varumärket med sig och sticker.
– Det är oroväckande och jag hoppas politikerna fått upp ögonen för vad som kan hända. Vi producerar bra varor med mervärde men vad är det värt när vi inte står oss i den globala konkurrensen. Vem kommer drabbas härnäst? Örtofta sockerbruk kanske?
För närvarande pågår ett febrilt jobb med att hitta information om vad som sker.
– Jag hoppas att jag får en rapport innan veckan är slut från Regions Skånes Lennart Svensson, som har träffat ledningen för Findus. Det ryktas om att Findus är beredda att sälja, men om det skulle vara sant så är frågan under vilka förhållanden den försäljningen skulle gå till, säger Marianne Andersson.
Region Skåne bjöd in till ett möte i måndags där representanter från LRF, SLU, näringsdepartementet, Bjuvs kommun med flera andra berörda deltog.
I tisdags träffade näringsminister Mikael Damberg (S) representanter från brittiska ägaren Nomad Foods, uppger tidningen Land lantbruk. Damberg uppgav att ägarens beslut att lägga ned Findus i Bjuv står fast men att de är öppna för att bedriva fortsatt forskning och utbildning i Bjuv.
Det brinner i knutarna för de odlare som har bestämt sin växtföljd, de vill naturligtvis så snabbt som möjligt få besked. För dem som har kontrakt med Findus och som nu har sått sina ärtor är frågetecknen många. Kommer de kunna sälja ärtorna och få betalt för skörden? Kommer det finnas någon på Findus i Bjuv som tar emot ärtskörden? Om någon annan aktör kommer in i bilden när blir det i så fall klart?
– För jösse namn, politikerna måste se vad som händer med svensk livsmedelsproduktion och ta med detta i den livsmedelsstrategi, som skulle varit presenterad redan men som det råder total tystnad kring.
Förutom de 450 uppsagda i Bjuv rör det sig om 600 odlare, en sammanlagd odlingsyta på 10 000 hektar och en export på 30 000 ton ärtor. Ärtodlingen i Skåne är klimatsmart och går inte att ersätta hur som helst med andra grödor.

NYPOTATIS Första nypotatisen är upptagen och såld.

Det är som vanligt Bjärehalvöns potatisodlare som är först ut med att plocka upp den första färskpotatisen, sorten är Swift.
Potatisen sattes i början av mars och premiärdatum är samma som förra året, den 29 april, Det kyliga vädret under senare delen av april har gjort att potatisen utvecklats långsamt och håller en god kvalitet. Det sköna majvädret kommer att driva på potatisen vilket gör att det snart kommer finnas gott om färskpotatis att få tag på ute i butikerna.

FRÖJD Nu blommar rapsen på de flesta håll i Skåne.

Men odlingen av våroljeväxter, som exempelvis raps, minskar. Mellan 2013 och 2014 var minskningen kraftig på grund av förbudet att använda växtskyddsmedel med neonikotinoider. Förbudet infördes för att skydda insekter som humlor och bin. Möjligheterna att hitta alternativa grödor som är lönsamma är begränsade, visar Jordbruksverkets analys.
– Odlingen minskade kraftigt under 2014 och väntas minska ännu mer i år, säger Bengt Johnsson, som är utredare vid Jordbruksverket. Förbudet mot att använda växtskyddsmedel med neonikotinoider har spelat en stor roll.
Hästen 2015 såddes höstraps på 45 800 hektar i Skåne, motsvarande siffra för 2014 var 46 300 hektar, alltså 500 hektar mindre areal 2015 jämfört med 2014.
Exakta siffror för höst- och vårraps kommer Jordbruksverket presentera i juni i år.

BELÖNING Vid Hushållningssällskapet Skånes årsstämma den 10 maj i Bjärsjölagård delades diverse olika pris ut till dem som gör aktiva insatser inom lantbruk och skånsk landsbygd.

Bland annat har På Landets krönikör Karl Erik Olsson instiftat en fond för grönare landsbygd. Priset är en belöning till landsbygdsföretagare som på ett förtjänstfullt sätt drivit sitt företag och därmed utgör ett föredöme för andra. 2016 tilldelas Glada Getens Gårdsmejeri i Lilla Oberöd, Matteröd, priset. På gården mjölkas 60 getter till osttillverkning och där finns även en gårdsbutik.
Belöning ur landshövding Bengt Petris fond går till Granquists plantskola i Ausås. Plantskolan är idag Sveriges största odlingsplantskola och den ägs och drivs av Karin och Lars Svenstrup.
Belöning ur landshövding Per Westlings fond går till Hans och Gertrud Nilsson, Onslunda, som under 34 år byggt upp och arbetat fram ett mycket välskött fungerande lantbruk,
Bidrag från Gottfrid Warholms donationsfond går till Josefine och Alexander Wraghe, Södra Sandby. De uppfyller kriterierna på att vara ett skånskt företag som utvecklat sin verksamhet med god lönsamhet. Även Dennis Persson, Munka-Ljungby, får pris ur Gottfrid Warholms donationsfond. Han belönas för att under åren arbetat hårt med produktion av slaktsvin, en verksamhet som han tänker fortsätta utveckla.
Martin Olsson, Tofta gård, Snogeröd, får pris för sitt välskötta familjeföretag inom Frosta Härad ur Nils G Brorssons donationsfond. På gården bedrivs ekologisk odling och mjölkproduktion samt Bed & Breakfast.
Även Färs häradsgille har utsett en pristagare ur Nils G Brorssons donationsfond. Det är Johanna och Mårten Rasmusson, Bosarps gård i Blentarp som får ta emot priset för sitt sätt att bygga upp en blomstrande verksamhet inom skånskt lantbruk. De har ekologisk växtodling på 140 hektar och produktion av 90 000 ekologiska kycklingar som går under namnet Bosarpskyckling. De har dessutom köttdjur, 30 moderdjur, av rasen Charolais-Simmental-korsningar.
Sedvanliga hästpriser delades ut till uppfödare i Bjuv, Hörby och Skivarp.

SLÖJDDAG På söndag den 15 maj ordnas en interaktiv dag för slöjdare, både nybörjare och erfarna, med ett brett spektrum av prova-på aktiviteter på Bosjökloster.

Det är Bosjökloster hemslöjdsförening och Bosjökloster slott som bjuder in alla slöjdintresserade. Under dagen ges tillfälle att frossa i olika tekniker och material, till exempel karda, spinna, tova, ticka, virka, tälja, fläta, sy och mycket mer. De håller till i den stora logen men blir det fint väder kan även den vackra parken utnyttjas. På programmet står workshops, utställningar, möjlighet att sälja och köpa slöjdmaterial och redskap samt möjlighet att hitta kurser och slöjdföreningar.

VARGEN Flera oberoende personer har gett bra beskrivningar på en sannolik varg i närheten av Ängelholm. Länsstyrelsen bedömer uppgifterna som trovärdiga och uppmanar djurägare att se över sina stängsel.

Det var i helgen som länsstyrelsen i Skåne gick ut med ett pressmeddelande om att en varg setts i närheten av Ängelholm, i trakten mellan Höja och Starby.
– Vi brukar vara försiktiga med att ropa ”Vargen kommer!”, eftersom då vi fått enskilda rapporter om varg har det ofta handlat om något annat djur, säger Nils Carlsson, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen Skåne.
– Men det senaste dygnet har vi fått in fem av varandra oberoende rapporter som är väldigt trovärdiga. Därför gör vi ett undantag och går ut med informationen.

Anledningen till att länsstyrelsen skickar ut en varning är att de flesta får är ute på bete vid den här tiden på året.
– Vi är egentligen inte så intresserade av den exakta positionen, eftersom den blir inaktuell väldigt snabbt då en varg kan röra sig 2-3 mil om dagen, säger Nils Carlsson. Det är framförallt unga hanar som kommer ner till Skåne och vandrar och vandrar. De blir utstötta ut flocken när de blir könsmogna. De unga hanarna letar efter en tik som inte finns, men det vet de ju inte om.

TÄVLING Var med och tävla och vinn biljetter till Borgeby fältdagar.

På Landet utlyser en tävling där 25 personer kan vinna två stycken biljetter vardera till Borgeby fältdagar. För att vinna ska du skriva ner din uppfattning om ”Vad är det goda livet på landet för dig?”
Gör så här:

1. Skriv ner kortfattat vad det goda livet på landet innebär för dig
2. Uppge namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress
3. Skicka din motivering till Melina Rosberg, AB Skånska Dagbladet, Box 165, 201 21 Malmö eller e-posta till: melina.rosberg@skd.se
Senast den 8 juni vill vi ha ditt svar, om du skickar post så märk kuvertet med ”Tävling På Landet, Melina Rosberg”.
Vinnarna utses av en jury från På Landet. Vinnarna kontaktas personligen och presenteras i nästa nummer av På Landet som kommer ut den 22 juni, samt på www.skd.se/palandet och www.nsk.se/palandet
Anställda på AB Skånska Dagbladet får inte delta i tävlingen.

FESTIVAL Under tre fullspäckade dagar, 20-22 maj, förvandlas Brösarp till ett myllrande matmecka.

Här kan du uppleva och upptäcka, äta och dricka, provsmaka och köpa med hem allt det som Skånes mathantverkare, mat- och dryckesföretag, kockar och producenter har att erbjuda.
Här samlas mat, dryck och kulinarisk kunskap från hela Skåne. I festivalens olika temaområden kan du möta mathantverkare, företag, kockar, förädlare och andra människor som på ett eller annat sätt arbetar med mat och som vill dela med sig av sin kunskap och sin passion. På Skånes Matfestival finns det aktiviteter för alla – stora som små, nybörjare och äkta foodies och alla som brinner för god mat.
Under Skånes Matfestival i Brösarp kommer flera av regionens chokladmästare att finnas på plats för att låta besökarna dofta, smaka och lära sig mer om chokladens värld.